CX / GL 500 Bloggen

CX / GL 500 Bloggen

Blogg för medlemmar

Denna Blogg är till för oss som är medlemmar i klubben. Här kan ni diskutera allt från turer, upplevelser, arrangeman eller teknik.

Tvärstopp & Nödstopp

Mc turer under säsongenPosted by Berne Wed, December 16, 2009 11:17:01

Tvärstoppet och nödstoppet

Det hela började med att en av mina vänner försökte övertala mej att skaffa moped, Försökte tänka mej in i hur det skulle se ut med mej (född i slutet av fyrtiotalet) sittande på en moped. Det bara gick inte. Men, varför inte en MC?

Försökte då att övertala vännen att skaffa motorcykel istället. Det var inte vad han hade tänkt sej, men tanken var född hos mej och spaning på Blocket gav vid handen att en motorcykel gick att få för sisådär tio till tjugotusen kronor.

Visserligen ingen ny motorcykel, men don efter person som man brukar säga.

Gjorde ett överslag på kvarvarande år som var möjliga att åka MC och fann att det inte gick att vänta för länge. Det var alltså läge att slå till. Pang på rödbetan så att säja. Vännen skulle säkert gå att frälsa senare trodde jag. (Men det gjorde han inte alls.)

Mitt intresse väcktes så på en motorcykel som var jättefin och rödmetallic (troligen omlackad för den hade inte en skråma) och de tvärställda cylindrarna placerade i V och vätskekyld 500 cc motor och så hade den kardandrift. En sån ville jag ha. Åkte nästgårds till Kållered där den fanns och kollade. Fick reda på att den hade flera namn. Plastgrisen och Vattenbuffeln också utöver CX500. Jodå, det blev affär även om det var sent på året.

På hemfärden med Grisen var jag iklädd vandringkängor, slalomdress förstärkt med polarunderställ och träningsoverall, lånad halv-hjälm och skidglasögon. Det var sent på hösten och åtta plusgrader, men det blev kallt som attan alla kläder till trots.

Fick så lite tid att skaffa hjälm och riktiga MC- kläder under vintern.

Första riktiga åkturen är nog alltid speciell. Vitsipporna hade slagit ut och doften från blommorna var väldigt intensiv, och det var faktiskt jätte roligt.

Märkte efter ett tag att styret funkade liksom olika vid låg eller hög hastighet. Kör man fort så vrider man styret lätt åt fel håll, då lägger cykeln sig ner åt andra hållet och så svänger den av sig själv! Lite märkligt och väldigt skojigt!

Men så var det där med komforten. Det var ett jäkla väsen inne i hjälmen,och kallt som fanken blev det om halsen. Har en barndomsvän som bikat sen han var sexton, pratade med honom, och han skrattade och sa: tokfan, du kan inte köra unplugged, du måste ha öronproppar och om halsen kan du ju ha en snusnäsduk!

Öronpropparna gjorde susen men snusnäsduken fick jag ingen ordning på. Hittade senare en sorts fuskolle som tillsammans med en balaklava fungerade väldigt bra för mej.

Nu var det också så att byxbenen gled upp en aning och bidrog till vantrivsel. Lösningen blev ett elastiskt band, inhandlat i min frus favoritbutik. Det elastiska bandet sattes under foten, och som motvikt i andra ändan hängslen på brallorna. Nu så fungerade klädkonstellationen i alla fall riktigt bra.

Märkte att Grisen var vrång och trög i starten ibland, men den kom oftast i gång efter lite lirkande med choke och gas. Nån gång blev den riktigt sur och ville faktiskt inte starta alls, men gick att få igång några timmar senare...

Tänkte att gammal motorcykel kan vara såhär, kan ju själv vara lite trög om morgonen. Men det stod inte rätt till, skulle det visa sig senare.

När bränsletanken började gå mot tomt tänkte jag att det är ju inga problem, för det finns ju reservläge som rymmer några liter till. Bäst att testa. Vred över till reservläge. Svar redan efter femtio meter. Motorn spottade och hackade för att sedan dö. Vred snabbt tillbaka kranen, försent. Den ville inte starta alls nu. Stendöd.

Mina misstankar besannades. När jag öppnade dräneringarna till förgasarna och släppte ut innehållet i flottörhusen så var det mest vatten.

Hemfärden var inte rolig. Funderade på att välta ner Grisen i diket men avstod. Efter flera stopp med åtföljande dräneringar av flottörhusen så gick grisen hjälpligt, men den spottade och hackade sig fram. Kom hem, började med att tappa av bränslet genom kranens reservläge. Fick ut en hel liter missfärgat vatten!

Allt gick dock inte att få ut, tanken har liksom en nedhängande ficka på varje sida om ramen.

Monterade bort tanken, i och för sig enkelt för den var fastsatt med bara en skruv, men det var inte bara att vända uppsidan ner för det var ett rör fastsvetsat som stack ner i tanken från påfyllningshålet och bildade en ficka som var omöjlig att tömma ur.

Var tvungen att peta in trasor för att suga upp det rostiga vattenblandade bränslet. Inte kul alls. Smutsigt och illaluktande. Sköljde med karburatorsprit och fyllde på ny ren bensin.

Nu skulle Grisen testas iallafall. Drog bottengas, varvräknaren spratt snabbt upp mot rött. Drog igenom alla växlarna på samma sätt upp till femman.

Om jag berättar vad hastighetsmätaren visade så finns det risk att jag skulle bli av med både körkort, lastbilskort och skepparexamen. Jag lättade på gasen.

Det var bara det att Vildsvinet i Grisen hade vaknat till liv och vädrade morgonluft och hade inte alls fått nog utan ökade hastigheten ytterligare helt utan min påverkan.

Inte roligt alls eftersom allmän rak väg snart höll på att ta slut och sen följde tvär nittiograders kurva med fel dosering!

Drog in kopplingen, men släppte den genast för motorn tokrusade och jag trodde den skulle flyga i bitar. Vågade inte heller släppa styret för att vrida av tändningen.

Det var nu jag fick användning för den lilla röda nödstoppknappen vid gashandtaget som mest ställt till förtret tidigare när den stått i fel läge, och som jag funderat över vad i allsindar den skulle vara bra för. Motorn stendog och jag fick stopp en bit innan 90 graders kurvan.

Vad hade hänt? Jo, gasreglaget hade hakat upp sej !

Hur gick detta till ? gasvajrarna var ju dubblerade ?

Och hur sjutton skulle jag komma hem ? Knuffa seg motorcykel i varma MC-kläder var inte att tänka på, det var sommar och varmt. Ville slänga hjälmen i asfalten som man ser racinghojåkarna gör när de vurpat, men jag behärskade mej för hjälmen var ju alldeles blank och ny och inte helt gratis.

Fick syn på en övergiven Pripps Blå ölburk som fick duga att avreagera på. Med en välriktad spark förpassades den långt ut i hästhagen.

Efter en stunds funderande kom jag på att det kanske gick att bogsera hem Grisen efter bil men kom fram till att det var alldeles för skämmigt.

Men läget var fortfarande nöd, så det kanske gick att åka hem med hjälp av den röda nödknappen??

Baxade runt Grisen så lyktan pekade hemåt. Lade in tvåans växel, höll in kopplingen, startade motorn och släppte kopplingen nästan samtidigt.

Med ett bröl rusade vi iväg. När så varvräknaren närmade sig det röda fältet petade jag på nödstoppet och farten sjönk. In med kopplingen och frirulla lite, nollställa nödstoppet och släppa kopplingen så motorn startade igen.

På detta sätt gick det att telegrafera sej hem. Pang boff baaa och så bröööl igen när motorn tände till, pang boff baaa bröööl, osv.

De närboende trodde nog jag var mera knäpp än vanligt den dan, fast de börjar nog bli vana vid detta laget.. Och hem kom jag till slut.

Jag misstänkte att felet måste ligga i en av karburatorerna. Gissade att felet nog låg den högra, så jag pillade ibort den vänstra för att lura Murphie och hans lag, men den lätte gick han definitivt inte på. Inget fel där inte!

Satte ihop den och skruvade bort den högra. Hittade felet direkt. En ca 20 cm lång orangefärgad plastlina som hade legat runt vacuumklockans bränslenål i förgasaren, knuten med en råbandsknop. Knuten hade sugits ut och tagit sig förbi trotteln när jag drog fullgas och det gjorde att inte trotteln kunde stänga, för där låg ju råbandsknopen. Och styrbords trottel var i sin tur ihopkopplad med babords trottel och kunde heller inte stänga.

Det var bara att lossa råbandsknopen och lirka ut linan, hur sjutton hade den nu kommit dit ? Jag har ingen aning! Nån som vet?

Men när snöret var borta och tanken fri från vatten har Grisen startat väldigt lätt och fungerat utan problem.

Torsten Allan i Sävedalen